Snabbkurs i jämställdhetens nyckelbegrepp 

När man skall diskutera jämställdhet är det viktigt att man har baskunskapen och känner till begreppen och deras allmänna definitioner. Annars är det lätt att man missförstår varandra då man kanske säger en sak men menar en annan. Här följer en snabbkurs i de begrepp som ofta dyker upp i jämställdhetsdiskussionerna.

Jämställdhet

Lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män.

Från slutet av 1960-talet började man i Sverige använda begreppet jämställdhet för "jämlikheten mellan könen". Det övergripande målet för jämställdhet är ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet, vilket innebär:

* En jämn fördelning av makt och inflytande
* Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende
* Lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet
* Lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger
* Delat ansvar för hem och barn
* Frihet från könsrelaterat våld

Jämställdhet har både en kvantitativ och kvalitativ aspekt. Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Med jämn könsfördelning avses i detta sammanhang att andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40 % till 60 % eller jämnare. Finns det mer än 60 % kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60 % män i en grupp är den mansdominerad. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Ibland hör man också talas om formell respektive reell jämställdhet. Med formell jämställdhet avser man den jämställdhet som ska råda enligt lag och med reell jämställdhet syftar man på verklig jämställdhet (vilket ofta skiljer sig från den lagstadgade jämställdheten).

Jämlikhet

Rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället.

Jämlikhet är ett vidare begrepp än jämställdhet, som brukar avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Med jämlikhet avser man rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. I finskan betecknar termen tasaarvo både jämställdhet och jämlikhet. 

Könsroll

Det beteende som man fostras till som kvinna och man.

Begreppet könsroll beskriver de roller och uppgifter som tilldelas kvinnor och män på grundval av tillskrivna olikheter mellan könen. Begreppet "könsroll" introducerades i den tidiga jämställdhetsdebatten på 1950- och 1960-talen. Könsroll är ett sammanfattande begrepp för socialt och kulturellt bestämda skillnader mellan könen när det gäller beteende, värderingar, normer, föreställningar, resurser, makt och prestige. Könsrollen är också förknippad med ideologiska föreställningar om hur förhållanden mellan könen bör vara. I könsrollsteorier betonas socialisation och inlärning av könsspecifika beteenden som avgörande faktorer bakom könsskillnader. Begreppet könsroll har kritiserats för att vara för enkelt eftersom det skapar en uppfattning om att ens könsroll skulle vara möjlig att "ta av och på" vid behov.

På finska: sukupuolirooli 

Genus

Det kulturellt och socialt formade könet till skillnad från det biologiska könet som vi föds med.

Inom likhetsfeminismen (se nedan) använder man ofta ordet genus, som grovt betyder könet som social konstruktion. Begreppet infördes i Sverige i början av 1980-talet och är en översättning av engelskans "gender". Genus kan till vissa delar sägas ha ersatt könsroll som begrepp. I forskningssammanhang använder man genus-begreppet för att förstå och urskilja relationen mellan könen och att de föreställningar och idéer om vad vi uppfattar som "manligt" eller "kvinnligt" inte är biologiskt givna utan formas, upprätthålls och förändras i olika politiska och sociala sammanhang. Genus handlar inte endast om individen och dess karaktär eller roll, utan formar ett mönster i historiska processer och institutioner i samhället.

Kön

Det biologiska könet.

Med kön avses oftast det biologiska könet, men det finns också teorier som framhåller det omöjliga med att ställa någonting utanför vårt sociala medvetande. Enligt sådana teorier är också biologin socialt betingad. Ibland framhålls också det problematiska med att tala om kön då man konstaterar att individer kan födas med ett tvetydigt kön och att individer också kan genomgå könsbytesoperationer (även kallat könskorrigeringsoperationer). 

Sexism

Nedvärdering och diskriminering (oftast av kvinnan) på grund av personens kön.

Begreppet sexism introducerades på 1960-talet av feministiska forskare som en parallell till begreppet rasism.

Feminism

Ideologi och rörelse som arbetar för att kvinnor ska ha samma rättigheter som män.

Enligt Svenska akademins ordbok innebär feminism en "åskådning som hävdar och rörelse som arbetar för kvinnans fulla (ekonomiska, sociala och politiska) jämställdhet med mannen, kvinnoemancipation(en), kvinnorörelse(n)." Feminismen som tanketradition har däremot flera riktningar och det påpekas ofta att det inte finns en, utan flera, feminismer. Förenande för feminister kan dock påstås vara att man anser att kvinnor är underordnade män och att detta förhållande bör ändras. Varför det är så och hur missförhållandet skall ändras har olika feministiska teorier olika syn på.

Likhetsfeminism (likartsfeminism)

En gemensam benämning på de riktningar inom feminismen som anser att skillnaderna mellan könen huvudsakligen är sociala konstruktioner och därmed kulturberoende.

Likhetsfeminism menar att kvinnor och män i grund och botten är mer lika än olika. Människor ska inte begränsas av könstillhörighet utan istället få större möjligheter att utveckla både traditionellt kvinnliga och traditionellt manliga egenskaper, oberoende av kön. (Ur det perspektivet är en hårt arbetande yrkeskvinna och en matlagande hemmapappa lika "naturliga" som de mer traditionella alternativen - och det är alltså inte särskilt aktuellt att kämpa för kvinnors rätt att "bete sig som kvinnor" genom att till exempel argumentera för att mammor, men inte pappor, ska få större möjligheter att vara hemma med sina barn. Däremot går det alldeles utmärkt att kombinera likhetsfeminism med en önskan om att det ska bli lättare för alla föräldrar, oavsett kön, att "bete sig som kvinnor" och tillbringa mer tid hemma med sina barn.)

Särartsfeminism

En gemensam benämning på de riktningar inom feminismen som sätter de biologiska skillnaderna i centrum och anser att man når jämlikhet genom att uppvärdera kvinnans naturliga egenskaper till mannens nivå. 

Särartsfeminister anser att kvinnor måste få vara "riktiga" kvinnor, och att alla kvinnor är födda med de kvinnliga värdena, på samma sätt som män föds med "manliga". Särskilt moderskapet är centralt för särartsfeminister. Särartfeminisms största strömning är biologismen, och kallas också för essentialism och livmodersfeminism. Särartsfeminismen kan också klassas som en form av determinism, ödesbestämdhet/förnekande av fri vilja.

Liberal feminism

En form av feminism som hävdar att jämställdhet kan uppnås med hjälp av formella lagar och rättigheter, sociala reformer och folkbildning.

Liberal feminism har ett likhetsfeministiskt perspektiv och framhåller inte något sådant som en kvinnlig eller manlig natur. Den mänskliga naturen, humanismen, och den har inget kön. Liberal feminism förespråkar individualism, valfrihet, privat ägande och samma formella rättigheter för kvinnor som för män. Vissa av sympatisörerna - de nyliberala - anser att just formella rättigheter är den enda jämställdhetsfråga som staten ska lägga sig i, medan andra - de socialliberala - tycker att statens ansvar för jämställdhetsutvecklingen är större än så och att det därför är motiverat att via politiskt arbete påverka sådana saker som arbetsfördelning i hemmet och utnyttjande av föräldraledighet. Med ett liberalfeministiskt perspektiv ser man både till strukturer och aktörer, både till kollektivet och individen, för att försöka förstå verkligheten och kunna angripa orättvisor. "Det finns strukturer som håller kvinnor nere. Strukturerna måste rivas om makten mellan könen skall omfördelas. Det är liberal feminism", skriver Folkpartiet i Sverige.

Historiskt sett var de liberala feministerna, t.ex. Mary Wollstonecraft (1759-1797) och John Stuart Mill (1806-1873), tidigt ute. Den liberala feminismen har också kallats "den internationella genomsnittsfeminismen".

Jämställdhetsintegrering (Jämtegrering)

En strategi för att integrera ett köns- och jämställdhetsperspektiv i alla politik- och verksamhetsområden.

Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Strategin har vuxit fram för att motverka tendensen till att jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan eller sidoordnas andra politiska frågor och verksamheter. Jämställdhetsintegrering innebär att fler aktörer tar ansvar för dessa frågor och arbetar för att målen nås. Jämställdhetsintegrering är ett arbetssätt som antagits av Förenta Nationerna, Europeiska Unionen samt Nordiska ministerrådet. Jämställdhetsintegrering ingår i EU fördraget sedan 1999. Det är en central strategi för EU och andra länder sedan FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 och ingår som en viktig del i EU:s nya Vägvisare (Road Map) för jämställdhet för åren 2006-2010.

På finska: Suvaus (förkortning av sukupuolivaikutusten arviointi)
På engelska: Gender mainstreaming

Könskonsekvensanalys

Analys av eventuella olika villkor för män och kvinnor.

Att integrera könsperspektivet i verksamheten (jämställdhetsintegrering) kräver att man gör analyser av olika potentiella effekter på kvinnor respektive mäns situation inom det berörda området, innan besluten fattas.

* Så här ser det ut för kvinnor och män nu - kartläggning
* Så här skall det se ut för kvinnor och män framöver
* Så här gör vi för att komma från nuläge till måluppfyllelse

"Gender budgeting"

Att könskonsekvensbedöma budgeten.

Könssegregerad arbetsmarknad

Det faktum att vi har tydligt mans- och kvinnodominerande yrken.

Trots att Finland räknas till ett av världens mest jämställda land har vi ändå en av de mest könsuppdelade arbetsmarknaderna i hela Europa. Kvinnor och män befinner sig i olika branscher, i olika yrken och har olika arbetsuppgifter. När det gäller segregeringen på arbetsmarknaden finns den alltså på flera plan. Forskarna talar om en horisontell och vertikal segregering. Med horisontell segregering avser man det att kvinnor och män inte arbetar inom samma yrken. Vertikal segregering beskriver det att kvinnor och män som finns inom samma sektorer och yrken inte har samma positioner. Vertikal segregering handlar alltså om den hierarkiska arbetsfördelningen. Att de kvinnodominerade branscherna är lägre betalda än de mansdominerade, samt att det finns allt färre kvinnor ju högre upp man kommer i arbetsplatsernas hierarki, bidrar till de mycket seglivade löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

3R -metoden

Ett verktyg för att underlätta arbetet med att analysera olika verksamheter och företeelser från ett jämställdhetsperspektiv.

3R-metoden har utvecklats av Svenska Kommunförbundet och Gertrud Åström genom "Jämkomprojektet". Metoden gör det möjligt att synliggöra olika förhållanden och villkor för män och kvinnor. Man prövar varje fråga från ett jämställdhetsperspektiv, analyserar konsekvenserna av hur förändringar kan tänkas utfalla för kvinnor respektive män och åstadkommer därigenom ett mer kvalitativt beslutsunderlag. De tre R:en står för representation, resurser och realia. Med andra ord för vem, för vad och på vilka villkor?

* Representation: Hur är kvinnor och män representerade i samtliga grupper som fattar beslut?
* Resurser: Hur fördelas pengar, tid, utrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män? Hur lokaliseras satsningar och vilka prioriteringar görs?
* Realia: Vilka värderingar, normer och kvalitetsmått är det som styr en verksamhet? Vem eller vilka utgör normen i verksamheten? Vems behov tillgodoses i verksamheten?
Man mäter, väger och utvärderar jämställdheten, precis som man gör med t.ex. ekonomi- eller miljöfrågor.

Mer information om 3R-metoden finns på Sveriges kommuner och landstings hemsida, www.skl.se.

Jämställdhetslag

Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män.

År 1986 antogs i Finland den första jämställdhetslagen. Lagen har till ändamål att hindra diskriminering på grund av kön och främja jämställdheten mellan kvinnor och män samt att i detta syfte förbättra kvinnans ställning i synnerhet i arbetslivet.

Jämställdhetsplan

En skriftligt uppgjord plan för att främja jämställdheten på den enskilda arbetsplatsen.

Enligt den reviderade jämställdhetslagen som trädde i kraft 1.6.2005 förutsätts arbetsgivare med 30 eller fler anställda utarbeta en jämställdhetsplan som särskilt gäller lön och andra villkor i anställningsförhållandet. Bestämmelserna om jämställdhetsplanering på arbetsplatserna gäller nu också läroanstalter. Om arbetsgivaren eller läroanstalten inte gör upp en jämställdhetsplan, kan jämställdhets-ombudsmannen sätta en tidsgräns för uppgörandet av planen eller vid behov t.o.m. utdela böter.

Läs mer på www.kvinnoforbundet.fi under "Jämställdhetslagen".

Könskvotering

En form av kvotering där kvoteringen baseras på kön.

Kvotering innebär att fördela i bestämda andelar, till exempel 50/50, vid tillräckliga meriter. Enligt jämställdhetslagen skall t.ex. alla statliga kommittéer, delegationer och andra motsvarande statliga organ samt i kommunala organ och organ för kommunal samverkan, med undantag för kommunfullmäktige, kvinnor och män vara represen-terade till minst 40 procent vardera, om inte särskilda skäl talar för något annat. 

Positiv särbehandling

När personer från missgynnade och/eller underrepresenterade grupper ges förtur vid till exempel tillsättning av tjänster på en arbetsplats.

Positiv särbehandling är en jämställdhetsåtgärd som i första hand används vid rekrytering. Det kan ske genom kvotering eller genom att arbetsgivaren, om två personers meriter bedöms likvärdiga, konsekvent väljer den kandidat som tillhör den missgynnade eller underrepresenterade gruppen. Positiv särbehandling innebär att en tjänst får tillsättas av en person av underrepresenterat kön med tillräckliga kvalifikationer, även om det finns sökande av det motsatta könet som är mer meriterade. Det krävs dock att beslutet utgör ett led i strävanden att främja jämställdhet, en jämn fördelning mellan kvinnor och män i arbetslivet. Positiv särbehandling får inte tillämpas om skillnaden mellan personernas kvalifikationer är så stor att tillämpningen står i strid med kravet på saklighet vid anställningen.

Källor:
Filosofilexikonet
Lena Gemzöe; Feminism
Svenska Akademins ordlista, SAOL
Statens offentliga utredningar (Sou) 2005:66; Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål
Statistiska centralbyrån; På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2002
www.wikipedia.org
www.minna.fi
www.stm.fi
www.ungdomsstyrelsen.se
www.feministen.org
www.regeringen.se

NÅGRA VIKTIGA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER

Vid social och hälsovårdsministeriet finns 4 organ som arbetar för jämställdheten:

1. Delegationen för jämlikhetsärenden (TANE)
Grundad 1972 och även kallad jämställdhetsdelegationen. Permanent delegation med en rådgivande ställning inom statsförvaltningen. 13 medlemmar som utnämns av statsrådet för riksdagens mandatperiod enligt styrkeförhållandena i riksdagen. Sakkunniga medlemmar: KOC och NYTKIS.
* följa och främja genomförandet av jämställdheten i samhället
* ta initiativ och göra framställningar till samt avge utlåtanden om utvecklingen av lagstiftning och andra åtgärder som återverkar på jämställdheten
* sörja för främjandet av samarbetet mellan myndigheter, arbetsmarknadsorganisationer och andra sammanslutningar,
* främja forskningen i jämställdhetsfrågor och utnyttjandet av forskningsresultaten,
* följa den internationella utvecklingen på området.

2. Jämställdhetsombudsmannen
* övervaka att jämställdhetslagen och i synnerhet diskrimineringsförbudet och förbudet mot diskriminerande annonsering iakttas
* främja lagens syften genom initiativ, råd och anvisningar
* ge information om jämställdhetslagen och dess tillämpning
* följa med hur jämställdheten mellan kvinnor och män förverkligas på samhällslivets olika områden.

3. Jämställdhetsenheten (TASY)
* att bereda och utveckla regeringens jämställdhets-politik i samverkan med de övriga ministerierna
* att främja jämställdheten genom att vid beredning och beslut granska ärendena ur ett jämställdhetsperspektiv (mainstreaming)
* att bereda nationell lagstiftning
* frågor som hänför sig till EU:s jämställdhetsjuridik och jämställdhetspolitik samt till internationella frågor.

4. Jämställdhetsnämnden
* en lagövervakande myndighet
* en domstol kan begära utlåtande av jämställdhetsnämnden i mål som gäller gottgörelse p.g.a. diskriminering
* också jämställdhetsombudsmannen och arbetsmarknadsorganisationerna kan hänvisa frågor till att behandlas av jämställdhetsnämnden

NYTKIS r.f. - Kvinnoorganisationer i Samarbete
* grundades år 1988
* är ett samarbetsorgan för kvinnoorganisationer
* jobbar för att förbättra kvinnornas ställning och för att förverkliga en verklig jämställdhet mellan könen samt befrämja rättvisa i samhället
* bevakar kvinnornas rättigheter: följer upp lagstiftning, beslutsfattande och forskning
* tar ställning i politiken och i olika frågor i samhället ur kvinnoperspektiv

Kvinnoorganisationernas centralförbund rf (KOC), Naisjärjestöjen Keskusliitto ry (NJKL)
* 56 medlemsorganisationer, vilka sammanlagt har ca. en halv miljon medlemmar.
* Partipolitiskt obundet förbund som arbetar för främja mänskliga rättigheter och jämställdhet
* Internationell verksamhet: Medlem i ICW och ECICW. Laura Finne-Elonen representerar förbundet i ICW:s styrelse och ECICW:s presidium

Svenska Kvinnoförbundet r.f.
* ett samlande politiskt forum för finlandssvenska kvinnor som vill arbeta för jämställdhet
* arbetar utifrån en liberalfeministiskt perspektiv på samhället
* diskuterar, ordnar seminarier, utbyter erfarenheter, tar politiska initiativ och lobbar på både riks- och lokalpolitisk nivå för att synliggöra könsperspektivet i samhällsdebatten.
* har sin plattform inom Svenska folkpartiet, vars politik förbundet strävar efter att ska genomsyras av ett könsperspektiv
* har ca 2500 medlemmar i 30 lokalavdelningar runtom i Svenskfinland
* medlem både i bl.a. NYTKIS och KOC

____________________________________________
Sammanställt av Jennie Westlund tillsammans med Svenska folkpartiets jämställdhetsutskott, 2006