Jämställdhetskampen i årtal 

 1864

Ogifta kvinnor förklaras myndiga vid 25 års ålder och får rätten att bestämma över sin egen inkomst från och med 15 års ålder respektive sin egen egendom från och med 21 års ålder, förutsatt att de underrättar domstolen.

 1870

 Maria Tschetsulin är den första kvinnan som tar studenten i Skandinavien. Till följd av sin egen ansökan blir hon också den första finländska kvinnan som skrivs in vid universitetet. Kvinnor tillåts skriva in sig vid universiteten efter att de anhållit om dispens.

 1871

 Kvinnor tillåts studera medicin vid universitet utan särskilda tillstånd.

 1878

Rosina Heikel blir den första kvinnan i Skandinavien att examineras som licentiat i medicin. Idag är ca 60 % av alla läkare i Finland kvinnor.

 1882

Emma Irene Åström blir den första kvinnan i Finland att graduera som kandidat i filosofi.

 1882

Kvinnor blir berättigade att undervisa vid flickskolor, men utan yrkets offentliga rättigheter.

 1884

Finlands första kvinnosaksorganisation, Finsk kvinnoförening (Suomen naisyhdistys) grundas och krävde rösträtt för kvinnorna på samma villkor som för männen (bl.a. ståndsbegränsningar).

 1887

 Nykterhetsföreningen Tähti (Stjärnan) i Vasa var först med att deklarera att målet är allmän och lika rösträtt.

 1889

Gifta kvinnor beviljas rätten att självständigt sköta sina inkomster.

 1892

Kvinnosaksförbundet Unionen i Finland grundas och är ännu idag mycket aktivt. 

 1893

De nyzeeländska kvinnorna blir de första kvinnorna i världen som får rösträtt.
 

 1895

Kvinnorna får rätt att doktorera och Finlands första kvinnliga doktor Karolina Eskelin disputerar inom medicin och kirurgi. Universitetstjänster fick kvinnorna inte söka förrän 1926.

 1897

Kvinnor tillåts praktisera medicin.

 1898

Kvinnor och män förklaras myndiga från och med 21 års ålder. Makens förmyndarstatus inom äktenskapet bibehålls dock.

 1899

Finlands arbetarparti grundas med allmän och lika rösträtt på programmet.

 1899

Martharörelsen grundas på initiativ av Kvinnosaksförbundet Unionens Lucina Hagman.

 1901

Kvinnorna får rätt att söka inträde vid universitetet på samma villkor som männen. Hittills hade kvinnorna varit tvungna att anhålla om dispens. Universitetens enskilda institutioner kan dock införa egna restriktioner.

 1906

I maj beslutar lantdagen om en lantdagsreform; allmän och lika rösträtt införs i Finland. Som de första i Europa och andra i världen får kvinnorna i Finland rösträtt. Samtidigt får de som första i världen rätt att ställa upp i val (valbarhet).

 1907

 I Finlands första allmänna lantdagsval väljs 19 kvinnliga lantdagsledamöter (kvinnorna utgör 10 % av alla lantdagsledamöter).

 1908

 Kvinnor fick inte längre giftas bort som 15-åringar utan måste vara 17 år för att få gifta sig.

 1909

 Den 8 mars (numera internationella kvinnodagen) äger en stor demonstration rum i New York då 15 000 kvinnor marscherar genom staden med krav på kortare arbetstider, bättre arbetsmiljö, lika lön samt rösträtt.

 1915

 Kvinnor i Finland får rätt att undervisa i statliga skolor.

 1916

 Kvinnor tillåts bli lärare på universitetet.

 1917

 6 december blir Finland självständigt.

 1917

Konstitutionen om industriarbete verkställs och innehåller ett avsnitt om fyra veckors moderskapsledighet efter barnfödsel. Allmän och lika rösträtt införs också i kommunalval.

 1919

Den finlandssvenska kvinnotidsskriften Astra grundas och ges ut av Svenska Kvinnoförbundet. 1992 dras finansieringen av tidningen in och Kvinnoförbundet besluter att lägga ner Astra, men några entusiaster grundade en fri utgivarförening som åtog sig att låta tidningen återuppstå som Astra Nova. Tidningen utkommer fortfarande.

1919 

Gifta kvinnor får rätt att idka affärsverksamhet utan makens samtycke.

 1920

Kommunerna måste anställa barnmorskor för att hjälpa till vid förlossningen.

 1921

Läroplikten införs. 1922 börjar den gälla båda könen.

 1922

Gifta kvinnor ges rätten att själva sluta arbetsavtal.

 1926

Det stiftas en lag som innebär att kvinnor får rätt att inneha statliga tjänster.

 1927

Finlands första kvinnliga professor, Alma Söderhjelm utnämns vid Åbo Akademi. Hon är professor i allmän historia.

 1930

Gifta kvinnor blir fullvärdiga medborgare. Ny äktenskapslag gör slut på makens förmyndarskap och stadgar att båda makarna har samma rätt till den gemensamma egendomen. Riksdagskvinnorna kunde alltså redan tidigare bestämma över statens miljoner men inte över sin egen lön eller hushållskassa. Den nya lagen innebär också att gifta kvinnor måste bära mannens efternamn. Även om det tidigare var brukligt, fanns det inget juridiskt tvång förrän nu. Detta tvång hävs först 1986.

 1933

 Den första Miss Finland-tävlingen ordnas.

 1937

Lag om folkpension och moderskapsunderstöd. Alla mammor ges moderskapsunderstöd först 1949.

 1939

Vinterkriget bröt ut. Kvinnorörelsen tog initiativ till att krigsbarn skickades till de andra nordiska länderna.

 1943

Skolmåltider införs i skolorna.

 1944

Vapenstilleståndet i Moskva. Efter andra världskrigets slut fortsatte de finska kvinnorna i arbetslivet. I många andra länder återvände kvinnorna till hemmen och hemmamamman blev ett kvinnoideal.

 1944

Rösträttsåldern sänks till 21 år.

 1946

Lagen om kollektivavtal stiftas och förbjuder nattarbete för kvinnor.

 1948

Barnbidragslagen.

 1950

I Finland stiftas en lag om avbrutet havandeskap (abortlagen) som tillåter abort av medicinska skäl eller om graviditeten är resultatet av våldtäkt eller incest.

 1957

 Folkpension utbetalas även till kvinnor.

 1958

 Hertta Elina Kuusinen får flest röster av alla i riksdagsvalet, sammanlagt 31 453.

 1961

 P-pillren kommer ut på marknaden

 1963

Princip om likalön införs inom både den privata och inom den offentliga sektorn. (Internationella Arbetsorganisationens – ILO – fördrag om lika lön från 1951 ratificeras.)

 1964

 Mammorna i Finland får nio veckors moderskapsledighet.

 1966

 Jämställdhetsrörelsen Yhdistys 9 (Förening 9) grundas.

 1967

 Alko lovar att ett utskänkningsställes klassificering inte sjunker även om alkoholinspektören ser ensamma kvinnor vid borden. Detta öppnade restaurangdörrarna för kvinnor utan manligt sällskap.

 1967

En ny lag tillåter gifta kvinnor i Finland att förvärvsarbeta utan mannens samtycke.

1969

Rösträttsåldern sänks till 20 år.

1970

En ny lag om avbrutet havandeskap (abortlagen) träder i kraft i Finland. Nu kan abort också göras av sociala skäl.

1970

Samlevnad och sexualupplysning kommer på schemat i den finländska grundskolan.

1971

Homosexuellt beteende avkriminaliseras i Finland men fortfarande var öppen uppmaning till homosexualitet olagligt.

1972

Rösträttsåldern sänks till 18 år.

1972

Det statliga organet, delegationen för jämställdhetsfrågor, TANE, inrättas.

1973

Barnomsorgslagen träder i kraft som garanterar en dagvårdsplats för alla barn under skolåldern.

1975

FN: s första världsomfattande kvinnokonferens i Mexico City öppnar den globala diskussionen om jämställdhet.

 1975

Kvinnor ges tillgång till alla offentliga tjänster utom inom försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet och kyrkan.

 1976

Den första kvinnan väljs in i Samedelegationen.

 1976

Faderskapsledighet introduceras.

 1981

 Homosexualitet stryks från listan över sjukdomar i Finland.

 1982

 Helvi Sipilä är Finlands första kvinnliga presidentkandidat.

 1984

 För första gången stiger andelen kvinnliga riksdagsledamöter över 30 % (31 %). Efter det har procenten alltid varit över 30 men ännu är inte 40 % -gränsen överskriden.

 1985

 Barn under tre år ges s.k. subjektiv rätt till dagvård.

 1985

 Föräldrar får rätt att dela på föräldraledigheten och lagen om hemvårdsstöd träder i kraft.

 1986

Finlands evangelisk-lutherska kyrka godkänner kvinnopräster på kyrkomötet.

 1986

 Ny namnlag. Kvinnor tillåts behålla sitt efternamn vid äktenskap. Det blir också möjligt för mannen att ta kvinnas efternamn eller att båda håller sina egna namn. Barnen kan ges endera förälderns efternamn.

1986

Finland ratificerar FN:s konvention om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor (CEDAW).

 1987

Jämställdhetslagen som förbjuder diskriminering på grund av kön träder i kraft.

 1988

Justitieministeriet tillsätter en arbetsgrupp för att diskutera lagstiftningen kring assisterad befruktning. Det dröjer 14 år innan lagförslaget blir färdigt.

 1988

 Kyrkolagen som godkänner kvinnliga präster träder i kraft och de första 94 kvinnorna prästvigs.

 1990

 Elisabeth Rehn blir världens första kvinnliga försvarsminister.

 1990

 Alla barn under tre år garanteras kommunal dagvård.

 1991

Finland får sin första professur i kvinnoforskning, Päivi Setälä utnämns till professor.

 1993

 FN: s generalförsamling slår fast att könsrelaterat våld i alla former är brott mot kvinnornas mänskliga rättigheter.

 1994

 Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras.

 1994

 Riitta Uosukainen blir riksdagens första kvinnliga talman.

 1995

 Frivillig militärtjänstgöring görs möjlig för kvinnor.

 1995

 Lagen om könskvotering träder i kraft, vilket betyder att andelen kvinnor eller män i statliga och kommunala organ bör vara minst 40 %.

 1996

 Dagvårdslagen utvidgas och garanterar alla barn under skolåldern subjektiv rätt till dagvård.

 1998

 Lagen om assisterad befruktning behandlas för första gången av statsrådet. Ärendet bordläggs efter diskussionen.

 1999

 Det sista omnämnandet av homosexualitet stryks ur strafflagen när paragrafen om uppmaning till homosexualitet, som begränsat yttrandefriheten, upphävs och åldersgränserna för homosexuella relationer blir desamma som för heterosexuella relationer.

 2000

I presidentvalets andra omgång, den 6 februari, får Tarja Halonen 51,6% av rösterna och segrar över sin motkandidat Esko Aho (48,4%). Den 1 mars tillträder hon ämbetet som Finlands elfte och första kvinnliga president.

 2001

 Partnerskapslagen antas.

 2002

Regeringen avger sitt lagförslag om assisterad befruktning. Lagutskottet vill kriminalisera fertilitetsvård av ensamma kvinnor och kvinnor som lever i parrelationer. Ärendet väcker uppseende och regeringen drar tillbaka förslaget.

 2002

Partnerskapslagen träder ikraft och ger samkönade par rätt att registrera sitt partnerskap.

 2003

Finlands första kvinnliga statsminister, Anneli Jäätteenmäki, utses den 17 april. I Finland är nu både presidenten och statsministern kvinnor. Den 24 juni tvingas Jäätteenmäki avgå på grund av den så kallade ”Irakläckan”.

 2004

Finlands Lutherstiftelse vägrar utdela nattvard till biskop Eero Huovinen och hans hustru på grund av att Huovinen prästvigt kvinnor.

2006

Lag om assisterad befruktning omfattar även ensamstående kvinnor och lesbiska kvinnor.

Regeringen antar sitt första program för likalön.

 2007

 Finland har inte ännu en enda riksdagsledamot med invandrarbakgrund.

2009

Riksdagen röstar igenom rätten för samkönade par att internt adoptera varandras barn.

Regeringen antar programmet för att minska våld mot kvinnor.

Statsrådet ger ut den första redogörelsen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

2011