Riksdagsval 2011

Valdag den 17 april 2011
Förhandsröstning i Finland: 6.4–12.4.2011

Valplattform

I Svenska Kvinnoförbundets valplattform lyfter vi upp frågor som är viktiga för att nå ett jämställt samhälle, så som en jämnare fördelning av föräldraledigheterna och kostnaderna för dessa, lika lön för likvärdigt arbete och frihet från våld.

VARDAGSPUSSLETS BITAR FALLER PÅ PLATS

Livets olika delar måste gå att kombinera på ett smidigt sätt. Det ska finnas möjligheter att lösa vardagspusslet i olika livsskeden och olika familjer så att arbetsliv och privatliv går att kombinera på ett tillfredsställande sätt.

Vi vill se ett mer jämställt samhälle där de kostnader som föräldraledigheterna innebär för arbetsgivarna jämnas ut. I kombination med en jämn fördelning av föräldraledigheterna förbättras kvinnornas möjligheter till anställning, karriärutveckling och löneutveckling samtidigt som männens föräldraskap förstärks.

Även i andra livsskeden än småbarnsskedet finns det behov av att kombinera arbete och familj. Till exempel allt fler mor- och farföräldrar kombinerar förvärvsarbete med att sköta om sina barnbarn.

Alla har rätt till ett självständigt liv som omfattar familjeliv och arbete. Det är viktigt att säkerställa en rättvis ställning i samhället för invandrarkvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning.

Fördela kostnaderna för föräldraledigheterna jämnt mellan alla.
Förnya föräldraledigheten enligt 6+6+6-modellen, där föräldraledighetssystemet förlängs till 18 månader. I modellen består föräldraledigheten av tre sexmånadersperioder; en period för vardera föräldern och en som kan delas på det sätt som föräldrarna själva kommer överens om. Reformen bör uppmärksamma ensamförsörjarfamiljer samt ta i beaktande de särskilda behov som beror på studier, företagande, visstidsanställning och arbetslöshet.
Skapa bättre möjligheter att kombinera arbete och familj genom att utveckla dagvårdstjänsterna, hemtjänster samt morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever.
Utvidga den tillfälliga vårdledigheten till far- och morföräldrarna. Utveckla möjligheten till vårdledighet och -penning för personer i arbetsför ålder som vid sidan av sitt arbete sköter om sina åldrande anhöriga.

JÄMSTÄLLT ÄR LÖNSAMT

Balans mellan könen är inte bara en jämställdhetsfråga, utan bidrar också till ökad lönsamhet. Det lönar sig att ha en jämn fördelning mellan kvinnor och män både när det gäller olika nivåer och olika yrkeskategorier.

Främjandet av jämställdheten mellan könen i allt från dagvård till skola och utbildning är ett steg i arbetet att bryta könsrollstänkandet inom yrkesval och yrkesliv.

För att förstärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden är det viktigt att minska på antalet omotiverade visstidsanställningar och förbättra speciellt unga kvinnors och funktionshindrade kvinnors möjligheter till fast anställning.

Finland borde bättre utnyttja den sysselsättningspotential som finns bland invandrarkvinnor och ta till vara allas erfarenheter och unika kompetens. Särskild uppmärksamhet måste fästas vid den flerfaldiga diskriminering som invandrarkvinnor kan utsättas för på arbetsmarknaden.

Utvidga skyldigheten att utarbeta en jämställdhetsplan för verksamheten till den grundläggande utbildningen.
Gör jämställdhets- och könssensitiva kurser till en integrerad del av all högskoleutbildning.
Effektivera förverkligandet av likalönsprogrammet. Det behövs exakta anvisningar i jämställdhetslagen om hur arbetens likvärdighet bör utvärderas vid lönekartläggningar. För att likalönsprincipen ska kunna genomföras på arbetsplatserna är det viktigt att jämföra löner över kollektivavtalsgränser.
Förverkliga alla åtgärder som syftar till att förlänga arbetslivet könsmedvetet. Till exempel en jämnare fördelning av föräldraledigheterna skulle jämna ut könsskillnaderna i längden på arbetslivet samt minska pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män.
Främja kvinnors företagande genom att förbättra de ekonomiska och sociala villkoren för kvinnliga företagare.

SÄG NEJ TILL VÅLD

Rätten att inte utsättas för könsrelaterat våld är en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter, friheter och jämställdhet. Ändå upplever var femte finländsk kvinna våld eller hot om våld i sin parrelation. Det är hög tid att kvinnors mänskliga rättigheter förs in i alla hem - även i Finland.

Våld mot kvinnor i nära relationer, hedersrelaterat våld, prostitution och trafficking samt våldtäkt och sexuella övergrepp är former av våld som i huvudsak drabbar flickor och kvinnor. Lagstiftningen bör signalera att man tar våld och övergrepp på kvinnor på allvar. Det behövs ett starkt skydd för kroppslig integritet och sexuellt självbestämmande samt effektiv lagstiftning mot alla sexuella övergrepp.

Ur ett människorättsperspektiv bör lagstiftningen signalera att en våldtäkt i sig alltid är våld och ett brott. För att Finlands definition av våldtäkt ska stämma överens med internationell rätt bör fokus skiftas från fysiskt våld som görs i samband med brottet till offrets brist på samtycke.

Reservera tillräckliga resurser för att förverkliga det nya handlingsprogrammet för att minska våld mot kvinnor.
Trygga skyddshemmens verksamhet och utöka antalet skyddshemsplatser så att Finland uppfyller Europarådets rekommendationer. Skyddshemmen bör ta i beaktande olika specialgruppers behov.
Förnya lagstiftningen om sexualbrott så att offrets brist på samtycke är avgörande i definitionen av våldtäkt. Slopa kategorin tvingande till samlag och bestämmelsen om åtgärdseftergift. Alla sexualbrott ska höra under allmänt åtal.
Kriminalisera sexköp och öka medvetenheten om kopplingen mellan prostitution och människohandel. Det är viktigt med utbildning för myndigheter i att känna igen offer för människohandel. Finansieringen av stödtjänster som förebygger att kvinnor tvingas in i prostitution och som hjälper kvinnor att frigöra sig från prostitution måste göras varaktig.
Ordna utbildning för myndigheterna i att förebygga och känna igen hedersrelaterat våld och förtryck.