68232.jpg

Berövad livet

14.03.2019 kl. 15:55
Det har visat sig att i länder där sexköp är lagligt måste man ändå ta hjälp av illegala ligor och metoder för att ha tillräckligt med kvinnor så att det motsvarar efterfrågan. De är inte där på gatan eller bordellen eller baren för att de inte kan tänka sig nåt bättre. De är där för att de är tvingade - av nöden, efterfrågan, hotet eller våldet, säger Nanna Rosengård.

Texten är skriven av Nanna Rosengård, riksdagskandidat i Vasa valkrets, som en del av Kvinnoförbundets kampanj #dagsförjämställdhet. Du hittar vårt riksdagsvalsprogram här.

BERÖVAD LIVET

Det luktar billig parfym. Det är kväljande. En naken lampa lyser ovanför dörren, så det lär vara öppet. Väggarna är målade i en grisrosa ton och huset är fallfärdigt. En smal gång leder till trapporna upp till andra våningen. Där sitter madamen, en ganska vanlig lite grådaskig grekisk kuria, dam. Jag kan inte låta bli att tänka ”men vem vill gå hit?” Jag har redan stålsatt mig så jag känner inte så mycket men jag förstår ändå inte varför någon enda man med självaktning skulle gå hit.

Ändå vet jag ju. Jag ser dem varje dag gå in genom dörrarna där en ensam glödlampa lyser ovanför. Vi har de äldre, vi har de snygga, de skalliga, de från Bangladesh, de tjocka, de trendiga, de som kör vespa och de som kör mersor, mina egna elever, de med fruar hemma och på skolloven kommer pojkgängen. De går in och de kommer ut och de går in genom följande dörr. Och sakta kryper föraktet över mig. Föraktet för alla de där männen som får ut nånting av att ligga med rumänskor och betala 15 euro för det, 2 euro mer för oskyddat.

Jag ser aldrig flickorna. Jag är inte på jobbet på flyktingcentret i Atens bordelldistrikt klockan sju när skiftet byter, men ibland ser jag skåpbilar köra upp till bordellerna och jag ser en skymt av människor som forslas iväg. Jag frågar vissa av männen hur de kan köpa sex av kvinnor som hålls där mot sin vilja och som inte får nästan något av de pengar som betalas. ”Men hon sa ju att hon vill. Att hon tycker om det.”

”Men de vill ju.” Världens äldsta yrke, säger vissa. Andra kallar det världens äldsta form av utnyttjande. För i ärlighetens namn: vilken flicka leker i sitt rum med dockor och tänker ”när jag blir stor vill jag ligga med tolv män om dagen och ta lite betalt.” Visst kan man tjäna ganska stora pengar i Finland under ett veckoslut, men vilken mamma drömmer om att hennes dotter ska få ett liv på bordell?

Fast de mammorna finns också, i Nigeria åtminstone. I Edo State finns inte en familj som inte berörs av människohandeln inom sexindustrin. En anledning till att nigerianska människohandelsfall är svåra att reda ut är att det är familjen som sålt sin dotter, fullt medvetna. Flickan vill inte ange sin familj, för hon vill inte skapa mer problem än hon redan gjort. Om hon tagit sig bort från gatan har hon redan utsatts för familjens vrede och skuldbeläggande. ”Vem ska nu betala din brors skolavgifter?”

”Ja, man kan undra vad det är för fel på våra finländska kvinnor när männen måste gå till prostituerade”, säger en äldre man på ett seminarium jag håller om människohandel. Jag har just berättat att mot sju procent i Sverige köper 20 procent av finska män sex. Ganska många i publiken skrattar smått åt kommentaren - så där som man aldrig skulle göra i ett mindre sexistiskt och machokulturellt samhälle. Men i Finland är det ännu legitimt att skratta åt nedlåtande kommentarer riktade mot kvinnor.

Finland har alla möjligheter att följa i Sveriges fotspår och kriminalisera sexköp. Vi har fortfarande en lång väg att gå när det gäller attitydfostran, i synnerhet som en stor grupp av de som köper sex i Finland är 20+åriga killar.

De vill inte. Det har visat sig att i länder där sexköp är lagligt måste man ändå ta hjälp av illegala ligor och metoder för att ha tillräckligt med kvinnor så att det motsvarar efterfrågan. De är inte där på gatan eller bordellen eller baren för att de inte kan tänka sig nåt bättre. De är där för att de är tvingade - av nöden, efterfrågan, hotet eller våldet. Och nånstans utmed vägen, oftast ganska snart, förlorar man inte bara sin frihet utan också sin identitet. Den som behandlas omänskligt blir till sist omänsklig. Vägen tillbaka till livet blir lång och kräver ännu mer, om man alls återerövrar det.

Kvinnorna, de vill inte. Och då borde inte heller männen vilja.

Nanna Rosengård
Kandidat i riksdagsvalet 2019 i Vasa valkrets