De ungas psykiska hälsa och upplevda livskvalitet har försämrats under de senaste åren, enligt Magmas (2022) rapport uppgav över hälften av de svenskspråkiga unga i åldern 15-19 år att de känner ångest inför framtiden och att andelen som upplever att livet har en mening halverats från 63 till 30 procent. Allt fler unga känner sig ensamma och andelen unga som har vänner, familj eller någon vuxen att vända sig till har minskat. Flickor mår generellt sämre än pojkar. Unga uppger att saker som ger mervärde är deltagande i arrangerade fritidsaktiviteter, umgänge med familj och vänner och att ha möjligheten att påverka politisk. Bidragande faktorer till ungdomars psykiska ohälsa är också samhällskriser som coronapandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och klimatkrisen.
Det finns brister i svenskspråkig elev-, hälso-, och sjukvård och på svenska är tredje sektorns stödtjänster mer begränsade. Det råder en allvarlig brist på svensktalande professionella inom mentalvården samt ungdomspsykiatrin, skolpsykologer, skolkuratorer, hälsovårdare och inom psykoterapin är bristen katastrofal. En bidragande orsak är låga utbildningsvolymer och den offentliga vårdsektorns låga attraktionskraft.
För att motarbeta dessa utmaningar och allvarliga konsekvenser på både samhälls- och individnivå måste vi agera. Förutom att garantera tillräckliga och högkvalitativa vård- och stödtjänster i rätt tid, behöver vi också stöda ungas livshantering genom bl.a. en meningsfull och trygg uppväxtmiljö med tillräckligt många vuxna. Svenska Kvinnoförbundet ser dessa åtgärder som avgörande för framtiden, samtidigt som vi fortsätter jobba för ett rättvist och jämlikt samhälle och en livsduglig planet där också kommande generationer ska trivas.
Svenska Kvinnoförbundets årsmöte yrkar på att Svenska Kvinnoförbundet jobbar för:
- Att det görs konsekvensbedömningar av beslut som berör unga
- Att THL gör en analys av tillgången till psykosocialt stöd i de olika språkgrupperna
- Att välfärdsområdena utreder behovet av och skapar särlösningar för att garantera svenskspråkiga vårdkedjor.
- Att det finns tillräckligt med studieplatser inom psykoterapiutbildning, också på svenska,
- Att psykoterapiutbildningen klassificeras som specialiseringsutbildning som omfattas av statligt understöd
- Att utbildningssystemet ska stödja unga, kvoten för förstagångssökande till högskolor slopas
- Att det görs en utredning över vilka aktörer som kan stödja ungdomar som inte ännu är i behov av mentalvårdstjänster och att dessa tjänster organiseras och erbjuds som en service i alla regioner
