Åtgärder behövs för att få ett slut på hatprat, hatretorik och riktade trakasserier – i synnerhet kvinnor som tillhör minoriteter och/eller har invandrarbakgrund är utsatta
Hatretorik inskränker på friheten att uttrycka sina åsikter, delta i samhällsdebatten och utöva sina politiska rättigheter. Särskilt kvinnor och minoriteter är utsatta. De senaste åren har även till exempel tjänstemän, journalister, medborgaraktivister, poliser, åklagare, domare och politiker utsatts för riktade trakasserier. Vill vi att Finland är ett demokratiskt samhälle där de mänskliga rättigheterna gäller alla behövs omfattande åtgärder för att minska hatet.
Att i grupp rikta hatet och trakasserierna mot en person (maalittaminen) är ett ökande fenomen och går inte att förhindra tillräckligt effektivt med dagens lagstiftning. Den offentliga diskussionens påverkas och fenomenet skadar rättsstaten. Justitiedepartementet har kommit med ett förslag att kriminalisera riktade och systematiska trakasserier vars syfte är att tysta offret.
Enligt en rapport från Polisyrkeshögskolan har hatbrotten ökat i Finland med 22 procent år 2022 jämfört med året innan. En majoritet, 74,7 procent, av dessa brottsanmälningar om misstänkta hatbrott hade rasistiskt motiv. Få av fallen gick vidare till åtal och ofta förblir brott av denna sort oanmälda.
FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor CEDAW uppmanade år 2022 Finland att kriminalisera sexistiska, kvinnofientliga och andra former av hatretorik baserat på kön, inklusive hatretorik riktad mot kvinnor med invandrarbakgrund och kvinnor som tillhör minoriteter. Rekommendationen som berör kriminalisering av hatretorik är under uppföljning av kommittén och Finland måste rapportera om genomförandet av rekommendationen inom två år.
Regeringen har även i sitt meddelande om rasism förbundit sig att värna om yttrandefriheten. Rasistiska, kvinnofientliga, homofobiska, transfoba, islamofobiska eller antisemitiska uttryck omfattas inte av yttrandefriheten. Hatretorik är ofta bundet till kön och går ofta hand i hand med rasism.
Därför vill Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs att Svenska Folkpartiet/Svenska Kvinnoförbundet ska arbeta för:
- Att kriminalisera hatretorik på EU-nivå och öka ansvaret hos internettjänstens leverantör. Till exempel i Sverige bör administratören av plattformen ta bort meddelanden som till exempel uppfyller kriterierna för olagligt hot, kränker integritetsskyddet eller hetsar mot folkgrupp.
- Att tillägga könsidentitet och könsuttryck som skäl till skärpande av straff (Strafflag 39/1889, 6 kap. 5 § punkt 4).
- Att utreda om kön, könsidentitet och könsuttryck borde omfattas under andra jämförbara grunder i stycket om hets mot folkgrupp (Strafflag 39/1889, 11 kap. 10 §).
- Att förbättra stödtjänsterna för brottsoffer, enligt rapporten om hatretorik.
- Att säkerställa resurserna för förundersökningar, polisens arbete och öka kunskapen om rasism och hatretorik gentemot minoriteter i ärekränkningsärenden.
Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs
Förbundsstyrelsens svar:
Skribenten tar upp den viktiga frågan om hatretorik och trakasserier mot kvinnor och minoriteter, och dess påverkan på demokratin och förverkligande av de mänskliga rättigheterna.
Ett centralt avsnitt i texten är att hatretorik begränsar möjligheten för kvinnor och minoriteter att fritt uttrycka sina åsikter och delta i samhällsdebatten på lika villkor. Hatprat på nätet som är riktat mot kvinnor och minoriteter är tyvärr ganska ofta förekommande och utgör ett allvarligt samhällsproblem. Kvinnor och minoritetsgrupper är särskilt utsatta för olika former av digitala trakasserier så som sexistiska kommentarer, rasistiska påhopp, homofobiska uttalanden och andra former av diskriminering.
Det är mycket oroande att dessa grupper drabbas särskilt hårt av hat och trakasserier, vilket har allvarliga konsekvenser för både individerna och samhället som helhet. Det påverkar deras möjlighet att fullt ut delta i samhällsdebatten, utöva sina politiska rättigheter och känna sig trygga och respekterade. Hatretorik kan även skapa ett klimat av rädsla och osäkerhet, vilket leder till självcensur och minskad mångfald i offentliga diskussioner.
Hatretorik, rasism och sexism kan kopplas till olika faktorer som rasism, könsdiskriminering, stereotyper och samhällsförhållanden. Att förstå dessa orsaker och hantera dem kräver en omfattande strategi som inkluderar lagstiftning, utbildning och främjande av inkluderande värderingar.
Det krävs gemensamma ansträngningar av samhället, myndigheter och medborgare för att skapa en kultur där hat och trakasserier inte tolereras. Lagstiftningen spelar en central roll i att tackla detta samhällsproblem genom att införa tydliga lagar och sanktioner för de som sprider hatprobaganda och hatfulla budskap.
Genom att kriminalisera hatbrott på EU-nivå och vidta åtgärder för att motverka rasistiska, sexistiska och kvinnofientliga inslag, sänder lagstiftningen en stark signal om att sådana handlingar inte tolereras. Det ger även rättsväsendet möjlighet att agera mot dem som begår hatbrott och ställa dem till svars. Att främja utbildning och medvetenhet om hatretorik spelar en central roll där regeringen kan stödja program och kampanjer för att förändra attityder och beteendemönster i samhället.
Det krävs också internationellt samarbete mellan EU- länderna där man skapar gemensamma verktyg och samverkan för att bekämpa gränsöverskridande hatretorik. Genom att dela information och erfarenheter sinsemellan kan EU-länderna gemensamt arbeta för ett mer tolerant och respektfullt samhälle.
Att fundera på:
Tillägga könsidentitet och könsuttryck som skäl till skärpande av straff (Strafflag 39/1889, 6 kap. 5 § punkt 4).
Ur regeringens proposition 7/2021: I propositionen har man således kommit fram till att motiv för en gärning som anknyter till offrets könsidentitet, könsuttryck eller s.k. intersexualitet även i fortsättningen ska beaktas som ett sådant annat motiv som är jämförbart med de motiv som nämns i bestämmelsen om skärpningsgrunder i fråga om hatmotiv. I ljuset av det tydliga omnämnandet i förarbetena till lagen och i rättspraxis råder det ingen oklarhet om huruvida den skärpningsgrund som gäller hatmotiv på denna grund är tillämplig på fall där sexuell mångfald kommer till uttryck.
Svenska Kvinnoförbundets förbundsstyrelse föreslår för årsmötet att Svenska Kvinnoförbundet genom sina representanter i riksdagen och regeringen arbetar för:
- Att kriminalisera hatretorik och riktade trakasserier på EU-nivå.
- Att öka ansvaret hos internetleverantörer.
- Att utreda om kön, könsidentitet och könsuttryck explicit borde nämnas i strafflagen 11 kap 10 §, hets mot folkgrupp.
- Att det vidtas åtgärder för att förbättra stödtjänsterna för brottsoffer i enligt med justitieministeriets utredning om hatretorik: ”Att ingripa konkret - Uppföljande utredning om hatretorik och trakasserier och hur dessa påverkar olika minoritetsgrupper” (2022).
- Att säkerställa tillräckliga resurser för polisväsendet, åklagarmyndigheten och domstolsväsendet.
- Att kunskapen om rasism och hatretorik gentemot minoriteter målmedvetet ökas.
Årsmötets beslut:
Årsmötet beslöt att Svenska Kvinnoförbundet genom sina representanter i riksdagen, regeringen och europaparlamentet arbetar för:
- Att kriminalisera hatretorik och riktade trakasserier på EU-nivå.
- Att öka ansvaret hos mediaplattformer och internetleverantörer.
- Att utreda om kön, könsidentitet och könsuttryck explicit borde nämnas i strafflagen 11 kap 10 §, hets mot folkgrupp.
- Att det vidtas åtgärder för att förbättra stödtjänsterna för brottsoffer i enlighet med justitieministeriets utredning om hatretorik: ”Att ingripa konkret - Uppföljande utredning om hatretorik och trakasserier och hur dessa påverkar olika minoritetsgrupper” (2022).
- Att säkerställa tillräckliga resurser för polisväsendet, åklagarmyndigheten och domstolsväsendet.
- Att kunskapen om rasism och hatretorik gentemot minoriteter målmedvetet ökas.
